Hat, avundsjuka

Hej

Läser andras bloggar, inte bara de som länkar till överlevare - alla möjliga

Nyss var ja inne på en blogg..

Vet inte varför men jag känner ett slags Hat när hon beskriver hur bra hon har det idag

ja misstänker att Hat är fel ord, tror det ska vara avundsjuka

en känsla av att Ingen, verkligen Ingen förstår mig

Jag har minst
känner jag

De som talar om hur hemskt det haft det, (behöver inte vara övergrepp) men att de nu är på bättringsvägen, nån enstaka gång drabbar detta Monster mig då, behöve rinte va bloggrelaterat,,kan vara en känsla i dagliga livet

fast det egentligen är medsystrar å vi sitter i samma båt - ja borde vända min vrede till de den berör - föräldrar - pappa

men jag kan inte
så jag "straffar" mig själv

denna oförmåga
när jag hör att nån är fri från detta ok
så känner jag mig så Fruktansvärt Övergiven

för jag har inte ens mig själv....

*gråter inombords*

ja e inte stolt över att skriva detta, men ja måste ut me skiten

d hjälper

Kram alla - ja även er som drabbas av min avundsjuka ;-)

KRAAM om ni vill

från en som försöker
ensam
alltid
på efterslänten

s.u.c.k

men ja har mycke att va glad för
om ja bara vågar

mitt favocitat är
"visst gör de ont när knoppar brister
varför skulle annars våren tveka?"

men som vi alla vet
en intellektuell kapacitet hindrade inte Karin Boye från självmord

men

en sak i taget

Jag HATAR de som tar min kraft ifrån mig!! Oavsett vem det är
ja tänker f-n stå på mig

blir så lätt överkörd i det dagliga livet annars