en sak i taget...sa vinden

såg ett program på TV igår....zappade...
handlade om ett par som drev ett lantbruk á la 1700-tal, så gott de kunde

ja kunde känna vinden blåsa å träden vaja där dom gick o slog gräset...
som en sorg ?

eller inte? Är ja så här aktiv, utåt? vem är jag?


min smärta är inte närvarande
d e kanske därför den gör såå ont


ja vill vara klara av de här livet :-))!

men när ja blir attackerad vet ja inte hur ja ska försvara mig
ja attackerar istället

var dig själv, säger alla

men vem är ja?

när inget får komma ut
å samtidigt allt syns utanpå?

en sak i taget
en sak i taget

:-)))

KRAMAAR TILL ALLA