Skär som knivar. Vet inte längre…jag skakar förvirrad på huvudet? Förvånar mig själv – jag vet varken in eller ut. Symboliskt regn på cykelfärden hem.
idag fick jag reda på att jag inte fick jobbet.
Jag vet inte.
Jag vet inte var jag börjar eller slutar
Jag vet inte vad som finns – härinne – djupt härinne
Jag springer ett lopp
Som jag inte själv springer
Men det är mina ben jag ser flyga fort, bort! Bort från smärtan, allt.
Vem är jag?
Jag har inga barn. Med det menar jag – symboliskt – jag bär ingen frukt. Inte lönt att så i mig
Ondska
Men om det är jag som är så här – då måste jag ju vara den onda?
Ibland får jag sån lust att plåga någon
Jag vill inte dö för egen hand
Men jag vill att nån tvingas uppleva känslan att se mig dö inför dem
Känslan av hur livet rinner ur en
Hur inget kan bära frukt i mig
Men hur den ändå tvingas välja vägar ut
då grenarna måste ta plats
allt hänger samman – blodet som rinner älskar dig ;-O! Smärta innan smärta fanns
Smärta innan smärta fanns…
onsdag 22 augusti 2007
onsdag 15 augusti 2007
Gränser...
Gick för några år sedan till en terapeut som var expert på övergrepp..hon gjorde en övning (som ja inte visste var en övning)
gick rakt emot mig..när hon kommit ett par meter, men fortfarande var en klar bit ifrån mig så tittade ja visst ut genom fönstret..:-O!
Testet gick ut på att kolla hur nära hon fick komma,,,tydligen inte särskilt ;-)
för enligt henne var min reaktion typisk, ja letade efter en utväg när hon kom för nära
Ja måste säga att hon har rätt - huvet på spiken
D där me gränser - ja funderar på det så ja blir blå
ja vill vara nära - ja kan rent sexuellt me en man tex, men samtidigt
mina gränser....är så tillplattade,,att
:-O!
ja alltid får en smärre chock när de aktualiseras
gränser är varken bra eller dåliga/ varken + eller minus, de bara
ÄR
men för mig är de...nästinitill osynliga
så pötsligt klättrar nån över
inte kränkningen i sig som stör mig - ja kan bli kränkt å typ njuta masoschistiskt av d
utan överträdandet av en Gräns
En Gräns som skrämmer mig eftersom ja inte har kontroll över den
Den finns som en del av det jag som andas å lever
Gränsen lever ett eget liv, en egen levande organism i min kropp bor där,,
Nånstans är jag tacksam
Nånstans skrämmer det mig
att jag inte vet vem jag är
Att Gränsen reagerar så Starkt
Vad vill den mig?
LYYD :-(
KLart inte gränsen lever ett eget liv - det är jag som reagerar
men självkännedomen är sådan
ja vet inte förrän det är för sent
som att gå i sömnen
ja vet inte förrän det är för sent att smärtan var av den typen
ja gillar inte min förklaring - känns som om ja försöker skylla ifrån mig - elelr förhärliga Gränsen
så är det inte
Den ger mig myror i huvet ;-))
den är allt ja slåss mot å allt ja har
släppa taget...
gick rakt emot mig..när hon kommit ett par meter, men fortfarande var en klar bit ifrån mig så tittade ja visst ut genom fönstret..:-O!
Testet gick ut på att kolla hur nära hon fick komma,,,tydligen inte särskilt ;-)
för enligt henne var min reaktion typisk, ja letade efter en utväg när hon kom för nära
Ja måste säga att hon har rätt - huvet på spiken
D där me gränser - ja funderar på det så ja blir blå
ja vill vara nära - ja kan rent sexuellt me en man tex, men samtidigt
mina gränser....är så tillplattade,,att
:-O!
ja alltid får en smärre chock när de aktualiseras
gränser är varken bra eller dåliga/ varken + eller minus, de bara
ÄR
men för mig är de...nästinitill osynliga
så pötsligt klättrar nån över
inte kränkningen i sig som stör mig - ja kan bli kränkt å typ njuta masoschistiskt av d
utan överträdandet av en Gräns
En Gräns som skrämmer mig eftersom ja inte har kontroll över den
Den finns som en del av det jag som andas å lever
Gränsen lever ett eget liv, en egen levande organism i min kropp bor där,,
Nånstans är jag tacksam
Nånstans skrämmer det mig
att jag inte vet vem jag är
Att Gränsen reagerar så Starkt
Vad vill den mig?
LYYD :-(
KLart inte gränsen lever ett eget liv - det är jag som reagerar
men självkännedomen är sådan
ja vet inte förrän det är för sent
som att gå i sömnen
ja vet inte förrän det är för sent att smärtan var av den typen
ja gillar inte min förklaring - känns som om ja försöker skylla ifrån mig - elelr förhärliga Gränsen
så är det inte
Den ger mig myror i huvet ;-))
den är allt ja slåss mot å allt ja har
släppa taget...
Smärta innan smärta fanns,,,å lycka
F-n tänkte - ja måste ha Sveriges ointressantaste blogg,,ja vill få fram "de där orden" - ja ni vet -
Hur som helst, när ja sitter här - är d blankt
ja har ofta känt - rent fysiskt - att ja har som ett "plank" i hjärnan, nåt som delar av min hjärna i två. En vid pannloben å en e bakhjärnan ..ähhh...
men allvarligt, som att något håller sig bakom något som ja kontrollerar - planket..å samtidigt..planket skulle kunna, eventuellt (ja vet inte känner inte mig själv så bra) trilla..:-OOO!! ja ni förstår - HJÄÄÄLP
Ja är fast
på min sida planket
har en känsla av att övergreppen gjorde att jag, som i grundpersonligehten är en PÅ G-person (energisk alltså)spårade ur..som att ett tåg som går jättefort spårar ur...
antideprressiv i all ära, men de dämpar kanske stötar längs vägen, men d förändrar inte att tåget är på väg..snabbt, snabbare, snabbast...
å ändå - ja kan se allt detta - d ger mig hopp
överhuvudtaget mår ja bättre, känner Hopp! :-), inget är kört, ja fixar...
men vad fixaer jag?
Det är gränserna som är problemet...
har utbildad mig för att arbeta med människor - men faktum är - jag tror jag har utvecklat en allergi mot människor
inte alls att jag inte tycker om - NEJ! INTE det! Men....
D kliar liksom,,,,
gör ont
Går du över min gräns, vilket mänsklighet är, detta att beröra, att gå över gränser,,men gör du det på mig
så SKRIIKER ja
av smärta,,,
D GÖR så ont - ja kan INTE förhålla mig...Eftersom ja inte vet vilka mina gränser är eller var de går
å innan du vet ordet av, så har ja trampat ner det som var vackert inom dig
i ren å skär panik
smärta innan smärta fanns
men mitt i allt detta
är ja lyckli
Hur som helst, när ja sitter här - är d blankt
ja har ofta känt - rent fysiskt - att ja har som ett "plank" i hjärnan, nåt som delar av min hjärna i två. En vid pannloben å en e bakhjärnan ..ähhh...
men allvarligt, som att något håller sig bakom något som ja kontrollerar - planket..å samtidigt..planket skulle kunna, eventuellt (ja vet inte känner inte mig själv så bra) trilla..:-OOO!! ja ni förstår - HJÄÄÄLP
Ja är fast
på min sida planket
har en känsla av att övergreppen gjorde att jag, som i grundpersonligehten är en PÅ G-person (energisk alltså)spårade ur..som att ett tåg som går jättefort spårar ur...
antideprressiv i all ära, men de dämpar kanske stötar längs vägen, men d förändrar inte att tåget är på väg..snabbt, snabbare, snabbast...
å ändå - ja kan se allt detta - d ger mig hopp
överhuvudtaget mår ja bättre, känner Hopp! :-), inget är kört, ja fixar...
men vad fixaer jag?
Det är gränserna som är problemet...
har utbildad mig för att arbeta med människor - men faktum är - jag tror jag har utvecklat en allergi mot människor
inte alls att jag inte tycker om - NEJ! INTE det! Men....
D kliar liksom,,,,
gör ont
Går du över min gräns, vilket mänsklighet är, detta att beröra, att gå över gränser,,men gör du det på mig
så SKRIIKER ja
av smärta,,,
D GÖR så ont - ja kan INTE förhålla mig...Eftersom ja inte vet vilka mina gränser är eller var de går
å innan du vet ordet av, så har ja trampat ner det som var vackert inom dig
i ren å skär panik
smärta innan smärta fanns
men mitt i allt detta
är ja lyckli
En sorg att leva mitt itu
Orden på tungan...ni vet..det där svarta..skit i hela munnen - de är jag.
Snackar goja,
vet inte hur ja mår egentligen - känner mig F.R.IIII :-)! för första gången på länge - utbildningen är klar....jag kan göra VAD ja vill...
men ibland kommer dn där känslan - av SORG - vet inte
Brutenhet - litenhet - ensamhet - övergiven -
ja vill klara Livet
men tänk om - tänk om..:-O!
orkar inte - är så trött..
MÅSTE, men hur?
Ja vet att d går, men de här orden på tungan, de ligger kvar..känslan,
ja vet inte vad det är - så högst påtagligt å ändå så långt ifrån
en sorg att leva mitt itu, så är det
jag är mitt itu, å ja lever så. Å d GÅR, de kunde vatt värre, ingen har ett perfekt liv
men jag
ja lever mitt itu
men ingen fattar hur
;-))
nästan rim
Snackar goja,
vet inte hur ja mår egentligen - känner mig F.R.IIII :-)! för första gången på länge - utbildningen är klar....jag kan göra VAD ja vill...
men ibland kommer dn där känslan - av SORG - vet inte
Brutenhet - litenhet - ensamhet - övergiven -
ja vill klara Livet
men tänk om - tänk om..:-O!
orkar inte - är så trött..
MÅSTE, men hur?
Ja vet att d går, men de här orden på tungan, de ligger kvar..känslan,
ja vet inte vad det är - så högst påtagligt å ändå så långt ifrån
en sorg att leva mitt itu, så är det
jag är mitt itu, å ja lever så. Å d GÅR, de kunde vatt värre, ingen har ett perfekt liv
men jag
ja lever mitt itu
men ingen fattar hur
;-))
nästan rim
lördag 11 augusti 2007
Ont
Det som gör så ont gör så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont sååå ont så ont så ONT! så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont - stackars ont - en varm famn behövs - så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont så ont ont så ont så ont så ont så ont så ont
min lilla mjuka katastrof
Känner nåt mjukt som börjar väckas inombords,,vet inte vad det är ..:-)..men ja tror det är bra. Samtidigt - känner ja att de är så näääraa,,,ja kan gå sönder. Inte rent praktiskt..men de gör för ont...de går liksom inte ens att försöka sätta ord på..ja vet inte kan knappt skriva att ja inte kan sätta ord på det - så känns d..de är nåt som inte får väckas
samtidigt ..nåt mjukt, levande - som en lite kattunge finns därinne redo att samexistera med det som inte får existera - som inte kan beskrivas
men en kattunge älskar oförbehållsamt...den vet inget annat, världen är ny o full av äventyr, varför inte älska alla på en o samma gång? Jippi! :-)
Katten glider neråt för gardinen, livet leker, vä händer där i hörnet? Alla är glada, leker me katten
katastrofen väntar i hörnet - ingen brådska - den vet med sig att den Finns
FINNNS
och att en liten katt är en liten katt är en liten katt är en liten katt
som älskar
;-)
samtidigt ..nåt mjukt, levande - som en lite kattunge finns därinne redo att samexistera med det som inte får existera - som inte kan beskrivas
men en kattunge älskar oförbehållsamt...den vet inget annat, världen är ny o full av äventyr, varför inte älska alla på en o samma gång? Jippi! :-)
Katten glider neråt för gardinen, livet leker, vä händer där i hörnet? Alla är glada, leker me katten
katastrofen väntar i hörnet - ingen brådska - den vet med sig att den Finns
FINNNS
och att en liten katt är en liten katt är en liten katt är en liten katt
som älskar
;-)
torsdag 19 juli 2007
Officiellt Paj dator :-(
Hejsan Hopp
ja som ni föstår av titeln är datorn kaputt, krasch, pang BOOM ;-))
Så va de me d
Nu e ja på internetcafé, vilket inte håller i längden
hoppas å få återkomma SNARAAASTT - VIIILLL!! från en hel dator hemma
Hoppas alla har d bra..KRAAMIZZAR Pippinsky
ja som ni föstår av titeln är datorn kaputt, krasch, pang BOOM ;-))
Så va de me d
Nu e ja på internetcafé, vilket inte håller i längden
hoppas å få återkomma SNARAAASTT - VIIILLL!! från en hel dator hemma
Hoppas alla har d bra..KRAAMIZZAR Pippinsky
måndag 9 juli 2007
överlevare? Aj!!
Hej
känns alltid som om ja sitter på två stolar - överlevare eller inte?
i ett tidigare inlägg tyckte ja ju - jaha - varför ska ja kalla mig det?
Anledningen till att ja ställer mig den frågan är kanske,,OBS! ;-)) ..kanske..att ja e dum i huvet..
Ja menar - Ja HAR JU ÖVERLEVT!!
Men ja sitter som sagt på två stolar - vill inte erkänna det
Jag kan inte förklara bättre....
Slår på mig själv
Ja kan kalla mig va f-n ja vill -.
Faktum kvarstår
Ja HAR överlevt - Halleluja...
Åhhh - vilket jobb det var
Och är....
Och jag vet fortfarande inte riktigt
Jag antar att jag inte fullt tar ställning för mig själv
Men ja gör så gott ja kan
Ja evt inte hur ja ska göra annars
Kanske inse att jag gör mitt bästa helt enkelt
låta det andra ligga, låta det vara
Jag tror det
Ingenting är gratis
Jag har verkligen försökt - terapi efter terapi, men mitt hjärta...
Jag får ta det som det är
Visst - det är synd
Men det kunde varit värre
Ibland får jag såna dumma fraser i huvet -
"jag har hört att det inte är lönt att ta livet av sig"
precis som det vore ett alternativ
men sanningen är väl
att jo
ibland är det det
men vägen dit är lång
å ja har knappast gett upp än
jag behöver bara få lov att se svärtan
Ja måste
H-vete!
Men det är så
Kram om ni vill
känns alltid som om ja sitter på två stolar - överlevare eller inte?
i ett tidigare inlägg tyckte ja ju - jaha - varför ska ja kalla mig det?
Anledningen till att ja ställer mig den frågan är kanske,,OBS! ;-)) ..kanske..att ja e dum i huvet..
Ja menar - Ja HAR JU ÖVERLEVT!!
Men ja sitter som sagt på två stolar - vill inte erkänna det
Jag kan inte förklara bättre....
Slår på mig själv
Ja kan kalla mig va f-n ja vill -.
Faktum kvarstår
Ja HAR överlevt - Halleluja...
Åhhh - vilket jobb det var
Och är....
Och jag vet fortfarande inte riktigt
Jag antar att jag inte fullt tar ställning för mig själv
Men ja gör så gott ja kan
Ja evt inte hur ja ska göra annars
Kanske inse att jag gör mitt bästa helt enkelt
låta det andra ligga, låta det vara
Jag tror det
Ingenting är gratis
Jag har verkligen försökt - terapi efter terapi, men mitt hjärta...
Jag får ta det som det är
Visst - det är synd
Men det kunde varit värre
Ibland får jag såna dumma fraser i huvet -
"jag har hört att det inte är lönt att ta livet av sig"
precis som det vore ett alternativ
men sanningen är väl
att jo
ibland är det det
men vägen dit är lång
å ja har knappast gett upp än
jag behöver bara få lov att se svärtan
Ja måste
H-vete!
Men det är så
Kram om ni vill
söndag 8 juli 2007
min kompis e "sur", ja nånting e d
Tur man har Bloggen! Visst, jag har vänner att prata med. Det här är så svårt att förklara...
I torsdags messade en kompis om att hon ville ses på fredan, hon ringde åxå, ja svarade inte
hon ringde på mobilen och hemtelefonen på fredan me...ja svarade inte..efter 5 min ringde ja upp - då svarade inte hon
sen har ja ringt henne flera gånger - hon har inte svarat
alltså - inte så konstigt, nu när ja ser det svart på vitt
men en lååång historia - ibland "hamnar ja i mig själv" - kan inte - orkar inte
för ett tag sen blev jag klar me en utbildning som skulle ta 3,5 år. D tog 4,5 år istället - för mig.
ja berättade det för denna kompis (som gått samma) hon bara - jaha
jag rtor min reaktion att inte svara lite berodde på hennes reaktion - ja va sårad - eftersom ja fått kämpa som ett djur
men framförallt å ännu mer beror det nog på att jag verkligen varit helt slut!
för ja gjorde klart min uppsats - de tog verkligen musten ur mig
samt efter den va inlämnad å klar blev ja sjuk
visst, ja kanske ville markera att ja blev sårad men e d fel å göra det?
Nä ja tror inte det
men kanske sättet ja gör det på
men det är som att ja inte lägger märke til känslor i tid - för ja var så utmattad...
ni vet man blir överkörd - inser det inte förrän efteråt
även om hon nu inte menade att va elak å egentligen inte va de
så är ju känslor ändå känslor
men hon kan klart inte läsa mina tankar
blir antagligen i sin tur sårad
för hon märker att de e nåt me mig
hon kanske tror hon e anledningen, å de e hon ju på sätt å vis
det är svårt för människor att förstå
ändå har vi pratat om detta
har känt varann rätt länge
å ändå....
det är kanske svårt för andra att förstå för ja förstår de inte själv
men ibland har ja inte kraften
ibland blir ja så fruktansvärat sårad inombords
men ja lägger väl inte tillräckligt märke till det ens själv
ja bara agerar ut det
utan att ens vara medveten riktigt varför
inte förrän i efterhand ser ja det
min utbildning blev på slutet som en kamp på liv å död,,,skulle ja klara det, skulle jag ta min examen?
sen
gick luften ur mig som en ballong
inte så konstigt kanske
å ja ble sjuk
orkade bara inte
kontakter
å sen drar nån på axlarna åt min kamp
de e så d känns
kändes
men kanske inte riktigt
de e trist..men ja hinner inte alltid me i svängarna själv
folk får förstå det
för ja gör de inte ;-)
KRAM ALLA
lördag 7 juli 2007
Hat, avundsjuka
Hej
Läser andras bloggar, inte bara de som länkar till överlevare - alla möjliga
Nyss var ja inne på en blogg..
Vet inte varför men jag känner ett slags Hat när hon beskriver hur bra hon har det idag
ja misstänker att Hat är fel ord, tror det ska vara avundsjuka
en känsla av att Ingen, verkligen Ingen förstår mig
Jag har minst
känner jag
De som talar om hur hemskt det haft det, (behöver inte vara övergrepp) men att de nu är på bättringsvägen, nån enstaka gång drabbar detta Monster mig då, behöve rinte va bloggrelaterat,,kan vara en känsla i dagliga livet
fast det egentligen är medsystrar å vi sitter i samma båt - ja borde vända min vrede till de den berör - föräldrar - pappa
men jag kan inte
så jag "straffar" mig själv
denna oförmåga
när jag hör att nån är fri från detta ok
så känner jag mig så Fruktansvärt Övergiven
för jag har inte ens mig själv....
*gråter inombords*
ja e inte stolt över att skriva detta, men ja måste ut me skiten
d hjälper
Kram alla - ja även er som drabbas av min avundsjuka ;-)
KRAAM om ni vill
från en som försöker
ensam
alltid
på efterslänten
s.u.c.k
men ja har mycke att va glad för
om ja bara vågar
mitt favocitat är
"visst gör de ont när knoppar brister
varför skulle annars våren tveka?"
men som vi alla vet
en intellektuell kapacitet hindrade inte Karin Boye från självmord
men
en sak i taget
Jag HATAR de som tar min kraft ifrån mig!! Oavsett vem det är
ja tänker f-n stå på mig
blir så lätt överkörd i det dagliga livet annars
Läser andras bloggar, inte bara de som länkar till överlevare - alla möjliga
Nyss var ja inne på en blogg..
Vet inte varför men jag känner ett slags Hat när hon beskriver hur bra hon har det idag
ja misstänker att Hat är fel ord, tror det ska vara avundsjuka
en känsla av att Ingen, verkligen Ingen förstår mig
Jag har minst
känner jag
De som talar om hur hemskt det haft det, (behöver inte vara övergrepp) men att de nu är på bättringsvägen, nån enstaka gång drabbar detta Monster mig då, behöve rinte va bloggrelaterat,,kan vara en känsla i dagliga livet
fast det egentligen är medsystrar å vi sitter i samma båt - ja borde vända min vrede till de den berör - föräldrar - pappa
men jag kan inte
så jag "straffar" mig själv
denna oförmåga
när jag hör att nån är fri från detta ok
så känner jag mig så Fruktansvärt Övergiven
för jag har inte ens mig själv....
*gråter inombords*
ja e inte stolt över att skriva detta, men ja måste ut me skiten
d hjälper
Kram alla - ja även er som drabbas av min avundsjuka ;-)
KRAAM om ni vill
från en som försöker
ensam
alltid
på efterslänten
s.u.c.k
men ja har mycke att va glad för
om ja bara vågar
mitt favocitat är
"visst gör de ont när knoppar brister
varför skulle annars våren tveka?"
men som vi alla vet
en intellektuell kapacitet hindrade inte Karin Boye från självmord
men
en sak i taget
Jag HATAR de som tar min kraft ifrån mig!! Oavsett vem det är
ja tänker f-n stå på mig
blir så lätt överkörd i det dagliga livet annars
svårt...
Varför!? är det så¨svårt? I vanliga fall tycker ja om att skriva...att prata,,men nu känner ja att ja får Tvinga mig själv att plita ner..För att de är viktigt! för att de ÄR det
Ja har en fix idé skulle man kunna kalla det - vill fråga min pappa (förövaren) om han varit utsatt som barn..fix idé e d egentligen inte, men det är en känsla
ja har ångest - vill liksom bli av med den..har han varit utsatt - blir ja av me min ångest då?
kanske inte ens handlar om det
vet inte vad det handlar om längre
eller jo - ja vet
MIG själv
JAG
men de e Tungt
vill ha en formula
Ja fattar inte hur han kunde
Ja va kanske 6 när de började, men ja tror han visat tendenser långt tidigare - är inte säker på när d började
slutade ialla fall när ja kom i puberteten för då va jag inte intressant längre
minns att ja var lessen över detta
all uppmärksamhet försvann
Min mamma har vetat - å förnekat
men hennes förnekelse är så stark att ja inte är säker på att hon vetat att hon vet..
ja tycker inte detta är att ursäkta
detta är att förstå
mina föräldrar var vuxna å hade fullt ansvar för vad de gjorde
de e däremot nåt annat
som ja inte kan förstå
känner att tiden försvinner
ja har bråttom att förstå
mig själv
Jag försöker verkligen
men jag går sönder med jämna mellanrum,,så tröött på det
vet inte Hur jag ska gardera mig
Har en tanke
Dr Phil säger så här - ens framtid förutsägs allra bäst av ens förflutna,,,med det menar han att om man tex hållt upp med godis i två dar så ökar chanserna att man håller upp ytterligare två dar
sen ju längre man kan hålla det - ju längre är man "fri"
men kan det appliceras på tankar som maler? på ångest?
På vetskapen om vad som har hänt?
Jag vill tänka att det kan det
typ
om jag slutar fundera på att fråga pappa om han varit utsatt (helt osannolikt att han skulle svara överhuvudtget, å har han varit utsatt lär han nog inte berätta)idag
så behöver ja inte tänka på det - imorron
å så går tiden å ja inser att det är Hans skuld
men vet ni..;-)
nu när ja skriver går det upp för mig att det spelar ingen roll, va ja frågar/om ja frågar/va han svarar/om han svarar
visst - om han berättade skulle det kanske betyda något för vår övriga relation (ja har kontakt med mina föräldrar)
men mitt sår skulle ändå vara kvar
kanske inte likadant som nu, men ialla fall
för det är inget sår man kan tänka, fråga sig förbli
det är ett sår man måste känna
SJÄLV
men de e tuuunnngt
eller hur?
Ja har försökt känna men aldri lyckas
att veta
se minnesfragment men inte känna känslorna i nån större utsträckning
äsch - ja vet inte
en sak i taget
Kämpa
Ja e svår för folk att förstå sig på
har kontakt me mina föräldrar
är glad
bryter inte ihop
är samtidigt helt j-a galen ;-) haha
självdestruktiv
kanske för att ja har kontakt med dom...
har alltid känt att ja varit tvungen att "dra dom" - ta ansvar för dom
de är nog de som gör allt så tungt, tillsammans me övergreppen
samtidigt betalar mina föräldrar allt - typ - då de försöker förklara för mig att de är skyldiga och vill ta sitt ansvar
men de e klart - vad betyder det?
Kraaamaar alla som vill
önskar ja hade svar
Ja har en fix idé skulle man kunna kalla det - vill fråga min pappa (förövaren) om han varit utsatt som barn..fix idé e d egentligen inte, men det är en känsla
ja har ångest - vill liksom bli av med den..har han varit utsatt - blir ja av me min ångest då?
kanske inte ens handlar om det
vet inte vad det handlar om längre
eller jo - ja vet
MIG själv
JAG
men de e Tungt
vill ha en formula
Ja fattar inte hur han kunde
Ja va kanske 6 när de började, men ja tror han visat tendenser långt tidigare - är inte säker på när d började
slutade ialla fall när ja kom i puberteten för då va jag inte intressant längre
minns att ja var lessen över detta
all uppmärksamhet försvann
Min mamma har vetat - å förnekat
men hennes förnekelse är så stark att ja inte är säker på att hon vetat att hon vet..
ja tycker inte detta är att ursäkta
detta är att förstå
mina föräldrar var vuxna å hade fullt ansvar för vad de gjorde
de e däremot nåt annat
som ja inte kan förstå
känner att tiden försvinner
ja har bråttom att förstå
mig själv
Jag försöker verkligen
men jag går sönder med jämna mellanrum,,så tröött på det
vet inte Hur jag ska gardera mig
Har en tanke
Dr Phil säger så här - ens framtid förutsägs allra bäst av ens förflutna,,,med det menar han att om man tex hållt upp med godis i två dar så ökar chanserna att man håller upp ytterligare två dar
sen ju längre man kan hålla det - ju längre är man "fri"
men kan det appliceras på tankar som maler? på ångest?
På vetskapen om vad som har hänt?
Jag vill tänka att det kan det
typ
om jag slutar fundera på att fråga pappa om han varit utsatt (helt osannolikt att han skulle svara överhuvudtget, å har han varit utsatt lär han nog inte berätta)idag
så behöver ja inte tänka på det - imorron
å så går tiden å ja inser att det är Hans skuld
men vet ni..;-)
nu när ja skriver går det upp för mig att det spelar ingen roll, va ja frågar/om ja frågar/va han svarar/om han svarar
visst - om han berättade skulle det kanske betyda något för vår övriga relation (ja har kontakt med mina föräldrar)
men mitt sår skulle ändå vara kvar
kanske inte likadant som nu, men ialla fall
för det är inget sår man kan tänka, fråga sig förbli
det är ett sår man måste känna
SJÄLV
men de e tuuunnngt
eller hur?
Ja har försökt känna men aldri lyckas
att veta
se minnesfragment men inte känna känslorna i nån större utsträckning
äsch - ja vet inte
en sak i taget
Kämpa
Ja e svår för folk att förstå sig på
har kontakt me mina föräldrar
är glad
bryter inte ihop
är samtidigt helt j-a galen ;-) haha
självdestruktiv
kanske för att ja har kontakt med dom...
har alltid känt att ja varit tvungen att "dra dom" - ta ansvar för dom
de är nog de som gör allt så tungt, tillsammans me övergreppen
samtidigt betalar mina föräldrar allt - typ - då de försöker förklara för mig att de är skyldiga och vill ta sitt ansvar
men de e klart - vad betyder det?
Kraaamaar alla som vill
önskar ja hade svar
fredag 6 juli 2007
överlevare?
ja kan inte ta in den - smärtan
har kontakt med mina biologiska föräldrar som förnekar det en av dom (pappa) gjorde
ja är ekonomiskt beroende av dem
ja lever ..ja vet inte hur ja lever,,
ja mår bättre än ja nånisn gjort
vad betyder det?
vad betyder allt detta?
Jag vill se att man kan vara både och. Att det inte är antingen/eller
givetvis går det inte att stoppa smärtan i längden - givetvis har den inre sanningen alltid Rätt
men - tills dess - har inte jag rätt att undra vilken den är?
vad är det som säger att övergreppen definierar mig?
Jag gillar inte att kalla mig överlevare - inte för att ja inte vill "erkänna" att det är det jag är
utan för att titta på ordet
vad betyder det?
Någon som överlevt?
Men vad betyder DET?
Alla människor som lever idag har överlevt - så vill jag se det
visst - filosofiska floskler kanske, vissa har haft det värre - dår inte att jämföra
men det är det som är min poäng
livet är olika för alla
smärtor högst individuella, går inte att jämföra
att ja inte vill kallas för överlevare betyder inte att jag förnekar det som hänt mig
en dag kanske jag vill kallas det :-)!
Jag gillar bara inte "sanningar"
jag är varken överlevare, offer eller nåt annat
jag är jag
av tusen olika skäl
jag kommer framåt
av egen kraft
mitt egna tänkande
jag köper inget rakt av som jag inte genas känner - WOW!
Varför skulle jag?
För att jag varit utsatt som barn?
men är det inte att ytterligare "offerförklara" mig?
Trivs du med att överlevare har ja ingen synpunkt på det
men ja tror inte på det för egen del
ja tänker inte tro på nåt
förrän jag känner det
Där - anledningen till detta inlägg där ja anger en aningen snobbi ton, nonchalant ton kanske
förlåt mig
anledningen till alla dessa ord är att det tar så här lång tid för mig att hitta mig själv
i verkliga livet å på bloggen
Lösenordet är KÄNNA
Men varför skull ja inte kunna tänka dessförinnan också ;-))?
Många Kramar till er/den som vill
har kontakt med mina biologiska föräldrar som förnekar det en av dom (pappa) gjorde
ja är ekonomiskt beroende av dem
ja lever ..ja vet inte hur ja lever,,
ja mår bättre än ja nånisn gjort
vad betyder det?
vad betyder allt detta?
Jag vill se att man kan vara både och. Att det inte är antingen/eller
givetvis går det inte att stoppa smärtan i längden - givetvis har den inre sanningen alltid Rätt
men - tills dess - har inte jag rätt att undra vilken den är?
vad är det som säger att övergreppen definierar mig?
Jag gillar inte att kalla mig överlevare - inte för att ja inte vill "erkänna" att det är det jag är
utan för att titta på ordet
vad betyder det?
Någon som överlevt?
Men vad betyder DET?
Alla människor som lever idag har överlevt - så vill jag se det
visst - filosofiska floskler kanske, vissa har haft det värre - dår inte att jämföra
men det är det som är min poäng
livet är olika för alla
smärtor högst individuella, går inte att jämföra
att ja inte vill kallas för överlevare betyder inte att jag förnekar det som hänt mig
en dag kanske jag vill kallas det :-)!
Jag gillar bara inte "sanningar"
jag är varken överlevare, offer eller nåt annat
jag är jag
av tusen olika skäl
jag kommer framåt
av egen kraft
mitt egna tänkande
jag köper inget rakt av som jag inte genas känner - WOW!
Varför skulle jag?
För att jag varit utsatt som barn?
men är det inte att ytterligare "offerförklara" mig?
Trivs du med att överlevare har ja ingen synpunkt på det
men ja tror inte på det för egen del
ja tänker inte tro på nåt
förrän jag känner det
Där - anledningen till detta inlägg där ja anger en aningen snobbi ton, nonchalant ton kanske
förlåt mig
anledningen till alla dessa ord är att det tar så här lång tid för mig att hitta mig själv
i verkliga livet å på bloggen
Lösenordet är KÄNNA
Men varför skull ja inte kunna tänka dessförinnan också ;-))?
Många Kramar till er/den som vill
hit å dit, ut å in..fram å tebaks
nu borde ja söka jobb
begränsad tid vid datorn för detta e en lånedator
begränsad tid - begränsat liv....
tema
hur ska ja förklara?
ja kan känna, å ja kan prata
men samtidigt..:-O?
ärlighet
puuuhhhh....ja tror inte på antingen / eller
ja tror inte på att "detr är så här det är" å ändå är det så det är ;-))
Ju
för mig
alltså tror ja på det ialla fall
en sak i taget...sa vinden
såg ett program på TV igår....zappade...
handlade om ett par som drev ett lantbruk á la 1700-tal, så gott de kunde
ja kunde känna vinden blåsa å träden vaja där dom gick o slog gräset...
som en sorg ?
eller inte? Är ja så här aktiv, utåt? vem är jag?
min smärta är inte närvarande
d e kanske därför den gör såå ont
ja vill vara klara av de här livet :-))!
men när ja blir attackerad vet ja inte hur ja ska försvara mig
ja attackerar istället
var dig själv, säger alla
men vem är ja?
när inget får komma ut
å samtidigt allt syns utanpå?
en sak i taget
en sak i taget
:-)))
KRAMAAR TILL ALLA
handlade om ett par som drev ett lantbruk á la 1700-tal, så gott de kunde
ja kunde känna vinden blåsa å träden vaja där dom gick o slog gräset...
som en sorg ?
eller inte? Är ja så här aktiv, utåt? vem är jag?
min smärta är inte närvarande
d e kanske därför den gör såå ont
ja vill vara klara av de här livet :-))!
men när ja blir attackerad vet ja inte hur ja ska försvara mig
ja attackerar istället
var dig själv, säger alla
men vem är ja?
när inget får komma ut
å samtidigt allt syns utanpå?
en sak i taget
en sak i taget
:-)))
KRAMAAR TILL ALLA
datorn e paj...
heeej
min dator har pajat, lånar brorsans,,,trist!! ja hade PRECIS kommit igång me att blogga för fulla muggar,,,,,nu har ja arbeten ja måste göra på maskinen,,,måste alltså ägna tiden ja har åt annat..
söndag 1 juli 2007
Kvinna - ditt namn är depression - om särartsbiologism
hej
i ett historiskt perspektiv är inte allt vad det först ser ut att vara
under 1800-talet växte det borgerliga idealet fram. Ett ideal som endast välbärgade kunde motsvara. Det byggde på att det var "fint" att mannen arbetade och kvinnan var hemma. För att förklara varför det skulle vara så hävdade vetenskapsmän och andra att det var naturens ordning då män var mer brutala och okänsliga av naturen, medan kvinnor var mer sjukliga, moraliskt högstående och mer lämpade att vara hemma. Kvinnan ansågs att jämföra med ett barn, de hade ungefär samma intelligens. Hon var inte betrodd med andra ord, hon klarade sig inte själv "ute i verkligheten" då hon var beroende av en man. Detta att välbärgade kvinnor redan befann sig i hemmen, medan mannen arbetade, användes som bevis för att förklara detta. Cirkelresonemang alltså.
Om kvinnorna eller när kvinnorna protesterade mot behandlingen betraktades de som sjuka, vilket i sin tur berodde på deras kvinnlighet som inte gav dem vett...då de ju va som barn på grund av att de var kvinnor. Som tur va kunde de stanna hemma å skämma bort mannen. Detta bevisades gång på gång av "vetenskapen", läkare menade att "alla visste att kvinnans mindre hjärna innebar att hon motsvarde vildar å barn" etcetera i all oändlighet.
Framförallt berodde hennes sjuklighet på att hon hade en livmoder, vilket sades förklara allt om henne. Mådde hon inte bra berodde detta ALLTID! på att livmodern vandrade runt i kroppen - alltså borde hon sitta stilla å ta det lugnt (detta gällde som sagt endast välbärgade kvinnor, de andra hade knappast råd).
Allt detta resonemang byggde alltså på påstådda vetenskapliga argument. En vetenskap vi idag suckar åt men som då va säker som amen i kyrkan. Denna vetenskap smyger sig tillbaka utan att vi riktigt alltid märker det. Biologismen är på tillbakagång idag. Den vill förklara allt mänskligt liv (precis som den gjorde under 1800-talet då man mätte skallar hos avvikare, kriminella, urinvånare för att mäta intelligens, givetvis bekräftades bilden av dem som mindre intelligenta)som snbart beroende av biologiska faktorer. Kulturen är överflödig.
Problemet är att biologismen inte enbart utgår från rena äkta biologiska fakta, utan blandar upp biologi med myter, fördomar, psykologi, antropologi och biologismen är därmed inte en "äkta" vetenskap - den gillar mest att bekräfta sig själv. Det sociala, miljön, kulturen är av NOLL betydelse enligt biologismen som alltså trots detta bygger på gamla folklivsföreställningar, myter o fördomar...?.
Hysteri blev "modesjukdom" under slutet va 1800-talet och i början av 1900-talet...Den var ett acceptabelt sätt för en välbärgad borgerlig kvinna att uttrycka sitt dåliga mående. Kvinnan var alltså låst i en position där - om hon protesterade (öppet eller genom att utveckla psykosomatiska - hysteriska - besvär - )så betraktades hon som sjuk och galen,och detta berodde på hennes kvinnlighet.
Epoken är en svunnen tid och man kan undra vad det har med nutiden att göra-. JOOO! Idéen om att män och kvinnor är av olika art kallas för särartsbiologism. Denna bygger alltså på att vi per definition är olika och bör vara traditionella män och kvinnor för att inte betraktas som "galna" eller felaktiga.
flertalet författade och debattörer (bland andra sara Arrhenius "En riktig kvinna") menar att särartsbiologismen är på tillbakagång). Idag handlar debatten ofta om att "pojkar är si" flickor är så". Till o med i en rapport från skolverket uttalar ma sig om att pojkar behöver få stöka mer då de är mer aktiva och mer begåvade medan flickor är mer passiva och eftergivna.
På många plan redovisas forskning helt okritiskt, precis som om den inte är en produkt av den tid vi lever i. Man hänvisar (precis som under 1800-talet) till vetenskapen och dess ovedersäglighet. Tack vare denna menar man att man kan bevisa att biologin ligger som grund till allt mänskligt beteende och alltså skillnaden mellan män och kvinnor.
Kulturella, sociala faktorer debatteras inte på samma sätt. Kvinnokampen på 70-talet ledde till förbättringar för familjer på många sätt, fler dagis, föräldrapening etcetera..idag rör debatten inte dessa frågor utan fokuserar enbart på kroppen, biologin.
detta spelar enligt mig en stor roll som förklaring till varför så många unga kvinnor mår dåligt. Istället för att se helhetsbilden sjukförklarar läkare människor, speciellt kvinnor, då vi enligt biologismen är tillbaka vid att kvinnor är sjukligare, "sämre", dummare än män och därför faller till föga oftare när trycket blir för hårt, tex i samhället.detta anser man idag, menar jag, precis som under 1800-talet som ett tecken på "sjukdom",,varför annars skulle tex borderlinediagnos vara så vanlig bland kvinnor, men inte bland män?
Det finns en vilja att patologisera unga kvinnors dåliga mående som ett slags "skyll dig själv"..därmed kan man också motivera den bristande vården. jag tror att kvinnor kan vara medvetena (omedvetete medvetna) om detta,,,Och de visar detta genom att må sämre - inte konstigt. Men när de mår kass kommer alla möjliga och omöjliga förklaringar som eg inte syftar till att hjälpa, utan att till att befästa deras position...
Kvinnor med fibromyalgi har ju länge betraktas oms "sveda o värkkärringar" av läkarna som bland annat skrivit så i sina journaler...
Givetvis beror inte allt psykiskt liv på samhället, givetvis handlar allt om nyanser, men perpektivet man väljer är ändå ett val man gör. Ett numera välkänt könsmaktsperpektiv talar om att män dominerar över kvinnor,...
konstigt nog har det glömts bort idag..eller snarare, det väljs bort.
Att detta aktiva bortväljande väcker ilska samtidigt som det finns ont om jobb, bostäder etectera är inte konstigt.
Men som vi alla vet är det absolut! farligaste för en kvinna att bli arg och visa det öppet. Då har hon avsagt sig rätten att betraktas som kvinna
Halleluja å så levde dom lyckliga i alla sina dagar
lördag 30 juni 2007
trött på att va i mitten...
Hej
funderar lite över det här med att vara "varken eller". Jag är varken för sjuk för å vara frisk (haha) eller för frisk för å va sjuk. Ja är ett slags nånting, nåt mittemellan..
skadar mig inte, röker inte, dricker knappt, har lätt att prata för mig, är inte blyg å ändå...är ja osynlig - för mig själv...
framförallt utsätter jag mig själv för sånt ja vet ja inte klarar av, nån slags självdestruktivitet antar ja. Det värsta är kanske att det är som om jag är rädd för kärlek, värme o uppmuntran..ja drar mig automatiskt tillbaka,,kan bara inte ta emot...
jag har nåt slags enormt behov av att bli betraktad som det svarta fåret, när det väl är så..först då kan jag ta emot..då kan jag verkligen säga ifrån - det är som om jag får kraft då först då känner jag att jag faktiskt är värd att stå upp för
blir missförstådd på grund av detta, folk tror ja vill j-as,,istället är det så att jag i vissa lägen "går sönder" inombords, håller nästan inte ihop...tål inte när jag upplever att människor är nära mina gränser, fast jag inte alltid vet vilka dessa är..tex när jag är väldigt stressad,,negativt stressad
ja är en sån som gillar stress åxå - nämligen....
hursomhelst - käkar antidepp - läkaren e så här "det är din personlighet, du har ingen personlighetsstörning"..nä..kanske inte....
men ja har en rädsla som gäller detta - "ja fixar inte d" de som inte vet bättre tror det handlar om
nån allmän rädsla, get over it, eller så förstår de bara inte
rädslan är utgångspunkten,
rädslan är jag
funderar lite över det här med att vara "varken eller". Jag är varken för sjuk för å vara frisk (haha) eller för frisk för å va sjuk. Ja är ett slags nånting, nåt mittemellan..
skadar mig inte, röker inte, dricker knappt, har lätt att prata för mig, är inte blyg å ändå...är ja osynlig - för mig själv...
framförallt utsätter jag mig själv för sånt ja vet ja inte klarar av, nån slags självdestruktivitet antar ja. Det värsta är kanske att det är som om jag är rädd för kärlek, värme o uppmuntran..ja drar mig automatiskt tillbaka,,kan bara inte ta emot...
jag har nåt slags enormt behov av att bli betraktad som det svarta fåret, när det väl är så..först då kan jag ta emot..då kan jag verkligen säga ifrån - det är som om jag får kraft då först då känner jag att jag faktiskt är värd att stå upp för
blir missförstådd på grund av detta, folk tror ja vill j-as,,istället är det så att jag i vissa lägen "går sönder" inombords, håller nästan inte ihop...tål inte när jag upplever att människor är nära mina gränser, fast jag inte alltid vet vilka dessa är..tex när jag är väldigt stressad,,negativt stressad
ja är en sån som gillar stress åxå - nämligen....
hursomhelst - käkar antidepp - läkaren e så här "det är din personlighet, du har ingen personlighetsstörning"..nä..kanske inte....
men ja har en rädsla som gäller detta - "ja fixar inte d" de som inte vet bättre tror det handlar om
nån allmän rädsla, get over it, eller så förstår de bara inte
rädslan är utgångspunkten,
rädslan är jag
det är min personlighet idag
men jag har svårt att se att det var så från början
jag är för rädd för att rota i den
å ja e för stark för att bryta samman å bli tvungen
livet har blivit bättre, tar det pö om pö, den här processen att må bättre
det är kanske min väg ändå :-)
men de gör ont
att misslyckas, bli missförstådd
men jag reser mig alltid
å sen - om igen
det jag vill säga med detta inlägg är att jag är trött på detta
men ja vet inte var jag ska börja
men det blir väl nånstans...
förstås....
..det blir det alltid
kanske jag skulle prata med någon om detta, snarare än om övergreppen, för jag har nog bara inte kommit så långt
har försökt många gånger - första terapeuten trodde mig inte, resten har inte heller funkat
mmm (tänker)...
men jag har fått mycke hjälp ändå
KRAAAAAM alla - Pippi
Idag
Hejsan :-)
Försökte länka länkar igår,,gick så där. USCH! ja har lovat mig själv att inte bli en så där tråkig blogg som skriver detaljer...
satt uppe igår å surfade,,,GUUUD va ja STÖÖR :-(( mig på de här som tror att pedofiler har rätt till ytrrandefrihet som alla andra...
1. Yttrandefrihet finns egentligen endast som teori,,i å för sig en teori jag stöttar så länge man utgår från allas bästa..ja förstår inte riktigt! syftet med att propagera för pedofilers rätt att yttra sig..särskilt sen deras så kallade vetenskapliga fakta å annat dravel e just - dravel
en ärlig pedofil som inser djuper av sin själ - vad han bidrar till - det vore nåt annat - men de som verkligen utmärker pedofiler är detta att det alltid! är såå synd om dom,,missförstådda, undanskuffade..vojne, vojne
De älskar ju bara barn menar d..konstigt då att de endast refererar till barnenes yttre..ja menar - ja älskar män - inte enbart för deras yttre - insidan är alltid viktigast
men ändå ska vi förstå peddosarna - för det är dom de e synd om! Vilka offer? säger de å rycker på axlarna...
IDIOTER - SVIN - möjligen än värre är de idioter som sexuella dissidenter eller projo´s blogg,,bloggar som menar att pedofiler har lika stor rätt som alla andra, med alla andra menar de folk som har sex me djur (zoofiler) folk som har sex me lik (nekrofiler) etcetera,,,,,
Dessa påstådda kvinnor (har svårt att tro att det verkligen är kvinnor bakom dessa bloggar) tycker alltså att pedofiler ska respekteras
jaha
demokrati, allas lika värde då? Pedofiler bygger inte på jämlikhet o broderskap, pedofili bygger på en störd vuxens uppfattning om att han är den ende och andra är bara objekt
pedofili bygger inte på en önskan om en sann och varaktig relation, det bygger på en önskan om att krypa ur sitt egent skinn för att sen stjäla en stackars unges skinn..eller om det händer samtidigt...i barnets ögon gör det det..barnet förslavas av rädsla...detta är pedofilens ursprungliga makt
något han är yttersta medveten om,,ja förstår bara inte vad det har med kärlek att göra?
oavsett om man kan kalla det kärlek eller ej, så menar jag att konsekvenserna är förödande
pedofiler som inte inser det är symptomatiska då pedofilen bygger sin världsbild på EGOT - JAAG - INGEN ANNAN
Trist - men alla männskor har faktiskt inte lika värde
fråga vilken pedofil som helst ;-)
glöm inte namninsamligen mot deras egna hemsida:
http://www.namninsamling.com/site/get.asp?stoppapedofilerna
Försökte länka länkar igår,,gick så där. USCH! ja har lovat mig själv att inte bli en så där tråkig blogg som skriver detaljer...
satt uppe igår å surfade,,,GUUUD va ja STÖÖR :-(( mig på de här som tror att pedofiler har rätt till ytrrandefrihet som alla andra...
1. Yttrandefrihet finns egentligen endast som teori,,i å för sig en teori jag stöttar så länge man utgår från allas bästa..ja förstår inte riktigt! syftet med att propagera för pedofilers rätt att yttra sig..särskilt sen deras så kallade vetenskapliga fakta å annat dravel e just - dravel
en ärlig pedofil som inser djuper av sin själ - vad han bidrar till - det vore nåt annat - men de som verkligen utmärker pedofiler är detta att det alltid! är såå synd om dom,,missförstådda, undanskuffade..vojne, vojne
De älskar ju bara barn menar d..konstigt då att de endast refererar till barnenes yttre..ja menar - ja älskar män - inte enbart för deras yttre - insidan är alltid viktigast
men ändå ska vi förstå peddosarna - för det är dom de e synd om! Vilka offer? säger de å rycker på axlarna...
IDIOTER - SVIN - möjligen än värre är de idioter som sexuella dissidenter eller projo´s blogg,,bloggar som menar att pedofiler har lika stor rätt som alla andra, med alla andra menar de folk som har sex me djur (zoofiler) folk som har sex me lik (nekrofiler) etcetera,,,,,
Dessa påstådda kvinnor (har svårt att tro att det verkligen är kvinnor bakom dessa bloggar) tycker alltså att pedofiler ska respekteras
jaha
demokrati, allas lika värde då? Pedofiler bygger inte på jämlikhet o broderskap, pedofili bygger på en störd vuxens uppfattning om att han är den ende och andra är bara objekt
pedofili bygger inte på en önskan om en sann och varaktig relation, det bygger på en önskan om att krypa ur sitt egent skinn för att sen stjäla en stackars unges skinn..eller om det händer samtidigt...i barnets ögon gör det det..barnet förslavas av rädsla...detta är pedofilens ursprungliga makt
något han är yttersta medveten om,,ja förstår bara inte vad det har med kärlek att göra?
oavsett om man kan kalla det kärlek eller ej, så menar jag att konsekvenserna är förödande
pedofiler som inte inser det är symptomatiska då pedofilen bygger sin världsbild på EGOT - JAAG - INGEN ANNAN
Trist - men alla männskor har faktiskt inte lika värde
fråga vilken pedofil som helst ;-)
glöm inte namninsamligen mot deras egna hemsida:
http://www.namninsamling.com/site/get.asp?stoppapedofilerna